måndag 2 april 2012

Og på 20 liter Citra pale ale


Ny vecka och ett nytt bryggarinlägg. Fotot är under all kritik, det är jag medveten om men som tur är detta ingen finaste fotot blogg utan bara en bryggareblogg.
Jag hade räknat att det skulle bli 20 liter och få en OG på 1,049. Det trillade in på nästan precis det som synes på den suddiga bilden. Jag hade nog ganska lätt kunnat få ut en halvliter till för att exakt få 20 liter men det mest slabbiga i botten på grytan ville jag ändå inte ha med.


Tira, jag har 3 finfina brygder på g just nu samt 2 backar på kolsyrejäsning. Det i backarna är ju min 31a som är humlad med bara Amarillo. Hinken längst till höger kallar jag för 32 och det är en ale humlad med Goldings och Cascade. Jag hoppas det ska smaka på ett ungefär som Oppigårds Golden ale. Det vore fint. Hinken i mitten kallar jag för 33 och det är en Belgisk Blond och är humlad med Northern brewer och Hallertauer Mittelfru. Ett beprövat recept. Jag tror det är tredje eller fjärde gången jag kör typ samma recept. Efter 33 kommer 34 och det är just var sista hinken till vänster kallas. Det är en väldigt ljus pale ale som är humlad med Northern brewer och Citra. Just det ja, jag hade liiite Goldings i också för jag hade för lite Northern brewer kvar. Jag vet inte varför jag fyllde på med Goldings å andra sidan, varför inte? Den blir säkert god. Ja det lär vi får vänta 7 veckor på innan vi vet säkert.
Jaha, nu har jag helt slut på bas malt så nu måste jag beställa mer av Malt Magnus innan jag kan brygga igen.
Hinken med hundar på innehåller ingen öl utan bara hundmat till jycken. Jag måste köpa mer hundmat också förutom malt kom jag på nu.

3 kommentarer:

  1. Tjenamoss!

    Jovars nu är det den eviga väntan som nalkas. Visst går tiden långsammare när man vill sätt läpparna mot ett glas av den senaste brygden? Det måste vara någon reva i tid/rymd-väven eller något annat kosmiskt fenomen som orsakar detta. Som tur är har jag en massa av vår egna single hop och en del av vår IPA kvar att konsumera så mig råder det ingen nöd på.

    Stockholm är ju faktiskt en väldigt trevlig stad när man ska ränna på krogen, förutsatt att man har lite kosing i bakfickan. Vår huvudstad är beströdd med ett tätt strössel av mer eller mindre finölsorienterade (oooh vilket långt ord jag uppfann) krogar. Mina favoriter är nog Monks - bra men dyrt utbud, Oliver Twist - vitt och prisvärt utbud, Bishops Arms - lika brett utbud som på alla deras krogar, Sorbon Bromma - restaurang med inte jättestort men ändock imponerande utbud till en billigare peng än vanligt, och sist men inte minst Ellens kök och bar - ett lokalhak i Fruängen som konverterat från alkispizzerian på hörnet till alkiskrogen med 100 finbärs på listan.

    SvaraRadera
  2. Ingen panik nöd här heller med 5 backar blandat men man är ju ändå nyfiken på allt det som inte är klart. Jag gissar att jag borde bli bättre och bättr epå att brygga och det betyder ju att all öl som inte är färdig borde per definition vara godare än den man redan har... typ. Om man inte dabbat sig. Jag är väldigt nufiken på de öl som jag har i hink just nu men det dröjer ju dryga månaden innan man får smaka på dem. *suck*

    Hört talas om Monks. Dit skulle jag vilja gå någon gång. Bishops som ligger uppåt från hornsgatan ser himla mysigt ut. Lokalhak har jag en viss förkärlek för. Bodde jag i Fruängen så skulle jag säkert gärna vilja gå till Ellens kök å bar.

    SvaraRadera
  3. Ja, den Bishops som ligger uppåt från Hornsgatan är riktigt mysig, jag har suttit där ett par gånger. Det brukar dock snabbt bli överfullt i den lilla lokalen så man får vara där tidigt om man inte vill stå och pipmpla öl. Dessutom är Bishops, åtminstonde i Stockholm rätt dyra jämfört med sina konkurrenter. Appropå Hornsgatan så kom jag på att det faktiskt finns en till ganska bra krog i hörnet där när man precis svänger upp mot Bishops, Black & Brown heter han. De har ett lite mindre men inte alls pjåkigt utbud av finbira.
    Monks e himla trevligt, de serverar ju sina hembrygda varianter också vilket e himla kul. Det tråkiga är att man aldrig vet vad man får för tips när man vill ha hjälp att botanisera i deras ölbibel, de har många otroligt kunniga personer som står där men de verkar varva dessa med vanligt restaurangfolk som rekommenderar första bästa öl de ser.

    Jag föredrog också lokalpuben tidigare, problemet är att jag blivit så kräsen när det gäller öl så jag ids knappt gå på puben om det inte finns något som kittlar smaklökarna på listan. Jag går ju knappast ut på lokalpuben för det rika utbudet av veganmat utan i sådant fall enbart för att umgås med kamraterna. Som tur är har många krogar i Stockholm börjat servera antingen Sitting Bulldog eller Sleeping Bulldog på fat, då kan man i alla fall njuta av en gammal beprövad men ack så god öl när man umgås.

    SvaraRadera